Nu sitter jag och väntar på flyget hem igen, till Gotland. Två dagars träning i Stockholm, underbart! Tack alla inblandade för pepp och inspiration! Min motivation är nu på 100 % igen 😃😃  

Ni har väl inte glömt att köpa denna tidning som jag är med i? ☺️😉 

Alltså idag ❤️ 

Känner mig lite stolt idag måste jag erkänna. Det går inte alltid bra på tävling eller träning, det kan självklart få mig besviken, men jag brukar sällan gråta över det. Tänker att vi är alla människor. Sånt händer, det är en del av idrottande som jag själv valt. Det är bara att ta emot trots att det kan svida. Något som jag däremot kan gråta över är lycka, idag var en sådan dag. De senaste 2 veckorna i min träning har inte alls varit mig i turen. Först blev jag hundbiten i handen vilket begränsade min träning rätt så rejält. Jag fick gå på penicillin för att kunna bli frisk, när jag tillslut blev det var jag överlycklig att jag kunde få gå på min träning igen. Då hade Joel fått med mina lyftarskor av misstag 6 mil ifrån mig, varken han eller jag och inte någon annan för den delen heller kunde ge mig skorna. Jag tränade då 3 dagar i ett par andra skor vilket (faktiskt!) begränsade min träning på ett annan sätt. Sedan var det dags för mitt bröllop och jag hade beräknat sedan tidigare 3 dagars vila. Men efter detta blev jag tyvärr sjuk (typiskt) vilket gjorde att det inte blev någon träning huvudtaget i ett par dagar. Men så idag (är i Sthlm), skulle jag äntligen få träna på igen! Jag hade med taken på denna bakgrund beräknat att det skulle gå trögt, tungt eller liknande. Istället sätter jag personligt rekord i en (2 st) övning(/ar) och tekniken i de andra övningarna kändes bra! DET – kan få mig att gråta om något!