Lägret rullar på. Alla är superduktiga och min prestation ligger och hänger längst bak i ett snöre där det är som tyngst. Ja, lite så känns det just nu. Varken tekniken eller känslan finns och jag vet inte om jag skall skratta och gråta. Men jag skall försöka klättra mig uppåt i snöret så gott det går!